Nu är en sådan stund då jag måste skriva av mig och min kära blogg är ju som min dagbok. Tror (och hoppas lite) att det inte är någon som går in och läser längre och om det skulle vara så, ja shit happens haha cause now it's time to go personal. Har alltså aldrig haft en kille eller varit nära någon kille sedan typ mellanstadiet eller vad det var. Liten var jag iallafall och då var det ju pinsamt att ens pussa lite snabbt. Sedan har jag liksom aldrig varit på rätt ställe vid rätt tillfälle om man säger så och nu är jag 20 år, men känner mig som 15 typ.
Har varit på tre dejter nu och alla är från appen tinder, för ute hittar jag ju ingen. Ingen har varit dålig, men de två första var väl inte bra direkt. Den tredje dejten var den bästa jag haft och kände mig sjukt modig. Åkte alltså iväg med en kille (efter att ha utbytt endast några få meningar) på hans motorcykel och jag är ju en fartgalning så var sjukt taggad på att åka mc, sen visade det sig vara en gullig kille också. Har gått runt och inte vetat hur jag ska hantera det, vi har skrivit lite grann varje dag och så träffades vi en gång till. Spelade kubb med mina kompisar och drack lite, sen blev klockan rätt sent så slutade med att han sov över, med betoning på sov. Nu har vi inte pratat så mycket mer, tror inte han är intresserad längre och jag flyttar ändå upp snart så det är dålig tajming och jag tror det liksom inte blir mer.
Har iallafall fått känna på att vara i närheten av en kille på äldre dar, samt fått min första kyss och det är både spännande men sjukt läskigt. Vet inte vad jag gör, vet inte hur jag ska känna mig och vet verkligen inte hur jag ska hantera situationen. Försöker prata med mina kompisar som har haft killar och upplevt känslor, men trodde det skulle flyta på lättare och kännas rätt direkt. Därför tänker jag om vi kanske inte klickade på det planet, eller om jag verkligen måste lära känna en person trots att han är snygg och väldigt trevlig. Känns det konstigt första gången man kysser någon och blir bättre efter ett tag, eller känns det rätt med rätt person direkt? Hur ska jag veta. Har nog aldrig varit såhär personlig på den här plattformen som jag är nu, men hatar vanliga dagböcker och kanske borde göra min blogg privat eller något, men just nu när det inte är en enda människa som kollar in vad jag vet, så känns det inte som jag behöver bry mig så mycket. Det känns iallafall som att det är sånt här man går igenom runt 15-års åldern och det händer bara mig lite senare. Det betyder dock också att det är mycket jobbigare och i min ålder så tror de flesta att man gjort mer än vad vissa faktiskt har.
Nu ska jag avrunda och lämna mina tankar åt ingen eller någon och främst mig själv. Kanske fått testa på lite och sen händer det något om några år igen eller snart när jag flyttar tillbaka upp till stockholm, only time will know.